Det här med bokomslag är ett spännande ämne. Ett omslag ska ju spegla bokens innehåll, och locka "rätt" läsare till sig. Mycket eftertanke går säkerligen in i att välja. Själv går jag mycket på omslagets utseende när jag är på jakt efter en ny bok. Det sägs ju i ordspråket att man inte ska döma en bok efter dess omslag, men allt som oftast tycker jag faktiskt att jag får vad jag förväntar mig. I det här fallet är det förstås positivt!
Just nu läser jag en bok som jag har märkt att jag smyger lite med på bussen (vad lustigt det är när man ertappar sig själv med något!). Jag tycker nämligen att omslaget är lite för "girly". Det ser ut som en typisk historisk kärleksroman och av någon anledning vill jag inte riktigt förknippas med det. Jag har tydligen en fix idé att jag borde läsa intellektuell litteratur. Eller att det åtminstone ska se ut som att jag läser intellektuell litteratur. Det hela känns väldigt fånigt när man tänker efter. Jag läser väl vad tusan jag vill!
Ett omslag som har fastnat hos mig är det till "Ett öga rött" av Jonas Hassen Khemiri. Det vann också ett pris i den kategorin. Omslaget är vackert, stilrent och speglar bokens innehåll på ett fantastiskt, smart vis.
2005 såg jag Jonas live, och jag kan intyga att han både var vältalig och trevlig att vila ögonen på... "Ett öga rött" hade jag precis läst då, och det är sannerligen en bok och ett omslag jag kan tänka mig att återbesöka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det blir ju oftast så att man går efter omslaget, finns säkert många bra böcker jag missar för att jag tycker att omslaget ser trist ut...
SvaraRaderaDet där med att smyga med vissa böcker, visst känner man igen sig! Shakespeare visar man gärna upp, men när jag fick läsa en bok ur Harlequin-serien i skolan läste jag bara väl skyddad av husets väggar!;)